Redan på 1600-talet fanns det ett hus på den plats där Götgatan 25 ligger idag. Tomten tillhörde Peder Jacobsson Möller och på tomten fanns ett stenhus. I Johan Olofsson Holms Tomtbok från 1647 finns tomten och huset utmärkt. 

Johan Olofsson Holm var från 1676 ensam stadsingenjör för Stockholm och i hans Tomtboken över ”Södermalm – östra” redovisas 80 kvarter. Förteckningen är mycket detaljerad med utritade, skalenliga och måttsatta tomter samt deras ägare. Bland annat anges tomtens area, tomtens värde och tomtlösen samt viktiga byggnader som exempelvis väderkvarnar.

 

 

Utifrån Tomtboken har senare en karta upprättats där man kan se Peder Jacobsson Möllers tomt.

 

Även på kartan över Stockholm från 1702, graverad av Anders Wijkman efter Verner von Rosenfeldts grundritning (från 1701) syns Fiskaren Större 1 tydligt.

På Petrus Tillaeus klassiska karta från 1733 visas staden innanför tullarna. Med hjälp av teckenförklaringarna kan vi studera kvartersnamn och söka upp markerade skolor, apotek, kyrkor eller andra typer av verksamheter och ansedda byggnader. Fiskaren Större har fått nummer XXV på kartan.

Väderkvarnar och träsk

Vi kan också utläsa att det fanns två kvarnar där Mosebacke ligger nu. Höjden kallades då för Fiskarberget (nuvarande Katarinaberget). Här ansökte mjölnaren Johan Hansson Hök 1646 att få bygga en kvarn. Det fick han och det noterades att ”…den lilla tomten ärnar ärlig och förståndig Johan Hansson-Hök med väderkvarn och en liten mjölnaregård att bebygga”. Något senare under samma år konstaterades att väderkvarnen var färdigbyggd. Tydligen hade Hök redan tidigare en kvarn på berget. År 1646 talas det om ”den andra kvarn som han uppsatt haver”. År 1654 omtalas Fiskarberget som Hökens berg och 1697 som Hökens kvarnberg. Johan Hansson Hök namngav även den närbelägna Hökensgatan, som fortfarande finns kvar.

 

I Holms Tomtbok redovisas på berget två kvarnar med samma namn ”Hökens Qwarn” med den lilla trädgårdstomten emellan. Kring sekelskiftet 1700 kallades en av kvarnarna ”Mosis kvarn”. Den hade fått sitt namn efter Höks svärson, även han mjölnare, som hette Moses Israelsson (död 1689) och var 1677 tomtägare i kvarteret Fiskaren mindre. Troligen är det efter honom som Mosebacke uppkallades.

Petrus Tillaeus’ karta från 1733 upptas bara en kvarn, ”Hökan” (avbrunnen), medan Mosis kvarn saknas helt, vilket tyder på att den försvunnit ännu tidigare.

 

1739_01

 

År 1733 måste det ha luktat dåligt i kvarteret, inte bara för dålig VVS. Sjön Fatburen hade förlorat sitt utlopp och blivit en stillastående pöl. Kring Fatburens stränder fanns såväl de rikas eleganta malmgårdar och de fattigas enkla trähus, men under 1700-talet förändrades befolkningssammansättningen på Söder. Många små fabriker anlades här, och arbetarna bosatte sig i närheten. Fint folk sökte sig åt annat håll.

Fatburssjön hade förvandlats till ett osunt och illaluktande träsk. Kring sjön fanns textilfabriker, bryggerier, slakterier och offentliga soptippar. Sopor och avskräde stjälptes i sjön. I slutet av 1700-talet var dödligheten i trakten oerhört hög, och man anade att detta hade samband med sjöns förorenade vatten. De första förslagen att fylla igen sjön framfördes då, men det skulle dröja 100 år till innan sjön fylldes igen.

 

Sven Melenius

År 1757 var det dags för nästa steg för Fiskaren Större 1. Det var byggherre Sven Melenius som beställde ett nytt trevåningshus på samma plats där Jacobssons hus stod. Stadsarkitekt König ritade och murmästare Zincke var projektledare. 

Huset var ett trevåningshus i sten och låg i hörnet av Svartensgatan och Götgatan. 1758 tillbyggdes södra flygeln och den norra nybyggdes.

 

Vagnar, tobak och kryddor – en samlingsplats

Huset Fiskaren Större 1, som på 1700-talet benämndes Fiskaren Större no 130, har länge varit en mötesplats. I Posttidningar från 1700-talet hittar man en mängd annonser och små notiser som handlar om huset. I en av de första notiserna handlar det om sadelmakare Berg och en vagn som är till salu:

”På Södermalm och Götgatan i hörnet af Swartens gränd och sadelmakaren Berg är en wäl behållen halvt-täkt wagn till salu.”

Ur Posttidningar 12 november 1752

 

”En stark wäl conditionerad, heltäkt resewagn är til salu, hwarom underrättelse kan fås på Södermlam och Götgatan wid hörnet af Swartens gränd i n:o 130, 2:ne trappor up.”

Ur Posttidningar 14 april 1760

 

Bedragare!

 

”En assignation på Riksens Ständers Banco utgiften af C.M Bergman, är af en okänd person, under föregivande att handla, qwarlämnad uti en bod på Götgatan i hörnet vid Swartens Gränd, i hwilket hus no 130 om samma sedel vidare underrättelse kan undfås. 

(Assignationer tjänade som betalningsmedel och motsvarade en check. De användes särskilt vid utbetalning av statstjänstemäns löner om beloppet togs från extra poster, exempelvis indrivna skatteskulder.)

Ur Posttidningar 3 mars 1763

 

Resevagn till salu och stalledräng sökes

”På Götgatan uti Swartens gränd och huset no 150, är en fyrsitsig rese-wagn uti fullkomligt gott stånd till salu. Jämwäl fås därstädes utländska gålf-mattor och extra god engelsk cardus-tobak för billigt pris ”

Cardustobak var för rökning avsedd tobak inpackad i paket

Ur Posttidningar 26 januari 1764

 

 

”Emot goda wilkor åstundas nu strax en Stalledräng som om sit förhållande äger god vittnesbörd; vidare underrättelse fås uti hörnhuset af Swartens Gränd Wid Götgatan och nedersta Wåningen.”

Ur Posttidningar 7 april 1766

 

En hund på vift

”Utur et hus på Götgatan, är den 15 Febr. förkommmen en stor Rapphöns Tik, hwit til färgen, med 2:ne helt små mörk-brruna fläckar på hwardera örat, och stubbad Swants, den som denna Tik upptagit, och henne lefwererar i tobaks-Boden i hörnet af Götgatan och Swartens Gränd, deß omak skal wäl blifwa förskyldt.”

Ur Posttidningar 23 februari 1769

 

Nytt hus

 

1858 gjordes en fristående trappbyggnad vid södra flygeln.

1862 genomfördes en större ombyggnad av huset och ytterligare en våning byggdes på huset. Fasaden förändrades också vid den tidpunkten. Byggherre var L Lindblad.

På 1880-talet inreddes en del av vinden.